Gunnar Gustavsson har varit reklamutdelare för Svensk Direktreklam ända sedan företaget startades, för 40 år sedan.

- Det är rena terapin, säger Gunnar Gustavsson. Jag är tvungen att gå ut och röra på mig. Jag är ju gammal idrottsman. Många pensionärer sitter bara inne och kurar. 

När Gunnar började på Svensk Direktreklam 1976 hade han varit byggnadssnickare i 20 år. Men ryggen sa ifrån. 

- Då sadlade jag om och blev reklamutdelare i Falköping, berättar han. Det blev mer och mer jobb och jag fick extra distrikt. Sedan körde jag också ut reklambuntar till de andra utdelarna i Falköping. Det kunde bli 6-7 ton varje gång. På den tiden åkte Gunnar in till stan med cykeln på bilen – han cyklar närhelst det fungerar för utdelningen.

- Det var bra träning, säger han. Likaså trapporna. Jag gjorde 600 brevlådor på två timmar.  Sprang trappa upp och trappa ner. Väldigt bra träning! Och det är väldigt fritt – man jobbar ju bara lördag och söndag och har ingen som hänger över en, säger han. 

Gunnar är änkeman sedan 25 år, har fyra barn och både barnbarn och barnbarnsbarn. Men att han bor ensam idag betyder inte att hanärensam. Han har en särbo, en käresta som bor i Jönköping. Dit tar han bilen varje vecka. 

Cyklar varje dag

Annars är cykling det stora fritidsintresset, och har så varit i hela livet.

- Jag har kört både SM, Vårgårda Tempo och Vätternrundan. Och sprungit Lidingöloppet – orientering och löpning var andra stora intressen.

Och cyklar gör han fortfarande, även när han delar ut reklam. Gunnar ritar och tecknar också, gärna utdelarsituationer. Ofta med kluriga texter som slår ett slag för motionen man får i jobbet.  Typ ”Ett kvarter i kvarten ger bra resultat”.

- Det bästa med att vara utdelare är att man slår två flugor i en smäll, konstaterar Gunnar Gustavsson. Det är betald motion.  Jag blev nästan professionell och fick betalt för det, säger han och skrockar.

Börja i liten skala

Starkaste minnet från åren som reklamutdelare? Svaret kommer direkt.

- Det är från 17 november 1995. Det kom en meter snö på natten, så jag ringde till Skövde och sa att de fick skicka med en skyffel med trycksaksbuntarna. Jag kunde ju inte få fram bilen.  De skickade en taxi som kom hit och la allt vid affären. Jag skottade mig fram och sen körde jag många lass därifrån. 7-8 vändor med många hundra kilo i varje.

Hans bästa råd till den som är ny i jobbet är att börja i liten skala, med ett distrikt.

- Det är ovant i början att ”blada”, men så småningom blir det en vana och då går det snabbt. 300 hushåll kan vara lagom i början.

En sista fråga - varför har du blivit utdelningen trogen så länge?

- Det har blivit en tradition – en bare håller på, säger han på sin sköna dialekt. Jag skulle sakna det om jag inte hade det. Det är lätt att bli sittande. Alla kan bli utdelare, bara man är rörlig och inte har för svåra handikapp. Även pensionärer.

Gunnar Gustavsson är en aktiv person, som går in för allt, till 100%. Han är knappast typen som blir sittande. 135 lådor i hembyn. Alltid med cykeln i högsta hugg.

Läs fler intervjuer här!